Semester i all ära, men det är huuur gott som helst att komma hem.

Och hur trött är jag på en skala efter 11 stekheta dagar i Grekland, varav 3 på Milos och resterande i Aten med omnejd?

Svar: Fantastiskt. Jag fattar inte varför jag sitter uppe och skriver detta just nu. Är så trött att jag nästan kräks.

Apropå det - Gonatt.

... behöva köra upp för taxi är ju för jävla surt.

Så jag tror jag skiter i't. I synnerhet som det inte behövs. Och med det menar jag inte "inte behövs" som i "jag ska ändå inte köra taxi, jueh!" utan mer som i "för jag klarade ju uppkörningen idag."

Så för att inte dessa pengar ska ha bränts rätt upp&ner får jag väl ta ett par rejs i en taxibil under året som kommer iaf.

... vaff-n, lixom? Och se'n händer en rätt märklig grej på slutet. Kolla själva. Jag tycker det är väl värt fyra minuters funderande :P

Skolan slutar, man ägnar ett par dagar åt att klargöra de sista inlämningsuppgifterna och sedan sänker sig ett bedrägligt lugn.

Känslan av att bara få ta det lugnt och andas lite. *ahhh*

Se'n kommer projekten med hus, barn och sommarjobb.

Hus: om du har problem med att du har för mycket fritid - köp dig ett hus. Det finns ALLTID saker att göra på/med ett hus.

Barn: du är en av deras bästa lekkompisar och de skulle bli överlycklig om du gjorde något med dem - så länge det inte handlar om att flyga drake, cykla i branta backar eller gå på upptäcksfärd. Jag tror de helt enkelt är för små ännu.

Sommarjobb - denna följetong: Såhär, teoriproven för taxi-leg avklarades i ett nafs, första uppkörningen missades och andra är på g nu på tisdag. Vad händer då?

Jo, jag knallade in på arbetsförmedlingen igår, för det verkar som om man behöver vara inskriven där för att få pappadagar när man inte jobbar, alltså är utan anställning. Eller nå't, glasklara besked fanns inte att läsa. Så jag skrev alltså in mig på AF och när de fick se mitt körkort utropade de att "Jamen kan du inte tänka dig att köra lastbil då? Det är akuuut brist på chafförer här, ta och ring de här två numren!"

Så det gjorde jag, ringde numren alltså och hipsvips har jag idag varit på två anställningsintervjuer. Jag fick båda jobben. När jag kom hem ringde taxi, bad om ursäkt för att de inte hört av sig och undrade när vi skulle köra igång?!?

Jajävlar.

Livet går i vågor, det är allt eller inget och väldigt sällan lite lagom mittimellan. Jag sa "tack, men nejtack" till det ena lastbilsjobbet, bad att få återkomma till taxi när andan faller på och nu ska jag köra jäääättestora lastbilar åt Carlsberg. Bra, för då får jag snurr på mitt körkort igen :)

Och så kommer det att gå små, små vågor i lasten när jag kör.

...har man hela huset fullt med ungar - mina egna tre plus granngrabbarna med kompis och kusinens två äldsta sitter plötsligt och äter upp all glass som finns i huset.

Wwwosh! Så är de ute och leker tafatt runt huset (det är en naturlag att springer man så skriker man), hoppar på studsmattan och kickar boll. Helst alltihop samtidigt.

"Får vi gå till mitt hus nu?" skriker någon plötsligt och jag ger klartecken

"Vi tar med oss (sjutton namn)!!! Är det OK? HEEEJJJDÅÅÅÅ!"

Cyklar, kick-boards och foppaklädda barnfötter rasar iväg längs gatan.

...

Jag sitter i ett tomt hus, kollar mail, läser/skriver blogg och känner vinden fläkta runt benen. Kommer Anette hem nu ska hon få en bamsekram och en kopp kaffe :)

... hiva in en tvättboll full med tvättsåpa i en fullpackad torktumlare och trycka på "PLAY"...

Fatta vad bubbligt det skulle bli i det rum torktumlaren/bubbelmaskinen står.

Tro nu inte att jag har gjort det, för det har jag inte. Men varit nära att göra det, det har jag däremot. Och det skulle inte förvåna mig om jag en vacker dag skriver att jag till slut lyckats. Men den dagen, den sorgen.

Så må tvättgudarna stå oss bi på det att vi aldrig ska behöva uppleva en missfärgad tvätt. Amen.

... och själv står, man mest stilla kan det tyckas. Växer något i färdriktningen, blir lite gråare i pälsen, men i övrigt är det mycket lika samma.

På andra håll händer det dock en del.

Nytaget från en utedag på skolan.

Jajäklar, vad tiden går!!!

Förra veckan så var jag iväg till en gårdsbutik strax mellan Falkenberg och Halmstad. Av förklarliga skäl tänker jag inte direkt skriva ut namnet, men de som hittar dit känner igen vägbeskrivningen - kör till Slöinge och sedan mot Asige...

Nåväl, besöket var angeläget då det vankades grillkväll med Familjen Prångväg och butiken ifråga har suveräna fläsk-köttsprodukter. Eller som ägaren på tysk brytning brükar uttrycka det "Det er glada griizahr"...

Anette hade varit en sväng förbi på förmiddagen, men då var det kö ut på gården så det blev inget, alltså föll lotten på mig att införskaffa köttet. Och väl där var det inte kö ut på gården, men jag var siste man in i butiken och sällskapet efter mig stannade ute på gården till det blev plats tillräckligt för dem att komma in.

Ännyho. När jag står där och följer spedierandet av kunderna före mig iaktar jag insidan av den lilla butiken och min blick faller på en slags anslagstavla direkt till vänster om dörren. Diverse lappar om hemgjorde produkter, föreningsaktiviteter och så denna lapp...

En bild säger mer än tüzen orrrhd :) Flehr än tüzen glada griihzahr med, för dänn delen...

Hur man elegant kombinerar en golvlykta med en jojo.

Knuten som band ihop det hela kan liknas vid en löpögla omgiven av ett dubbelt halvslag om egen part - har vi månne närt en blivande scout vid vår barm?!?

Uppkörningen underkänd. Han tyckte att jag körde för hårt!? De som åkt med mig är nog rätt eniga om att jämfört med många andra inklusive en del professionella är sannolikt inte "hård" något som skulle komma som första ord när det gäller att beskriva min körning.

Nåväl.

Se', missade jag iofs ett två skyltar, en mot Ramlösa Stn (gömd bakom en lastbil) och se'n hörde jag inte att vi skulle till Höganäs (han pratade rätt tyst...).

Så, imorgon blir det till att boka ny tid (kan inte göra det idag av outgrundlig anledning...)

Jag är övertygad om att det hade gått bättre om jag hade gjort uppkörningen i Järvsö med omnejd...

Skit.

...Karamell senare.

Det tog 20 minuter. Pris ske Gu... ehnäeje, teknologerna, ska det ju vara, för högtalartelefoner :P

Förövrigt tog mitt ärende max en minut.

Tilläggas kan att E.ON i sin kundtjänst har haft en snittsvarstid på 20 sekunder under det senaste året. Det ni, , kanske är det läge för ett studiebesök?!?

... 16 minuter."

SAY WHAT?!?

"Din plats i kön är 237."

Du skojjar... right? Men ack nej, är gravallvarlig i sin telekundtjänst.

Jisses... Fast man rasar rätt fort i platsnummer och jag har svårt att tänka mig att detta kommer att ta 16 minuter - Folk blir ju avskräckta bara av kötiden och lägger på. Lägg till att få plats 237 i kön och känslan av oändliga byråkratiska korridorer Sovjet-stylee frammanas som sprugna ur en magisk lampa *POFF*

Om någon FK-anställd läser detta kommer här ett litet och, faktiskt, välment tips:

- Ange även hur många handläggare som arbetar just nu, så man har en rimlig chans att själv kunna uppskatta om det faktiskt kommer att ta 16 minuter eller ej.

Å andra sidan så har väl växelsystemet rätt bra koll på hur lång tid det tar för varje samtal att faktiskt bli framkopplat. Gah! Detta kan komma att ta lite tid ... jag tar en kopp fika så länge.