(Direkt kopierat från www.tjuvlyssnat.se men det var så bra att jag inte kunde låta bli!)

Tåg mellan Uppsala och Stockholm

Två killar ~17 sitter bredvid varandra på tåget.
Kille 1: Men vafan, har du ett rosa band på dig? Är du lite gay eller?
Kille 2 : Men vadå, gillar inte du tuttar eller?
Kille 1: Jo, det är väl klart jag gör.
Kille 2 : Ja, så vafan, stöd Rosa Bandet så tjejerna får behålla sina bröst.

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv ;P

... är att känna att tiden inte räcker till.

... är att bloggande trillar ner ett par pinnhål i vardagsprioriteringen.

... är att ... öhm.

Är det inte tråkigare än så kanske det inte är så illa ändå? *flin*

För att muntra upp ytterligare gör jag en fuling/snabbis/stöld och hänvisar till denna lilla film :)

Happy - Vancouver Film School, jag skulle ha klistrat in den så att filmsnutten visats här i bloggen och inte i ett eget fönster, men teknikens under var inte mina idag...

AAAAALDRIG, tugga tuggummi med fenylanalin och sedan dricka kaffe. Iaf inte inför en föreläsning.

"Innehåller fenylalaninkälla. Kan vara milt laxerande."

Plus kaffe.

*ajajaj*

Jag tror jag satte nytt personligt rekord från föreläsningssalen till toaletten.

... är jag beskaffad med. Tro det eller ej, men jag får rätt ofta uppslag av typen "Det där skulle kunna bli ett skönt blogginlägg!". Tyvärr verkar livslängden, eller kanske mer korrekt halveringstiden, hos dessa uppslag inte vara mer än runt 4-5 minuter. Därav den sporadiska publiceringsfrekvensen.

Nåja, ett konkret exempel kanske är på plats:

Strax innan Varberg läste jag något i dagens Metro som glimrade till i min area bloggealis i temporal-loben *anatomiskämt*. Dock, datorn var inte uppe och jag blev tvungen att skutta iväg till toan för blåstömning. Onödig (*aaaaahahahah, fniss, ehh, ehum, sorry*) information kan tyckas, men vi ska ha diures-laboration idag och jag är försöksperson. Diures är medicinska för urinets skapande och "avgång". Vad labben egentligen går ut på är att visa hur njurarna fungerar som vätske- och saltbalanserande organ. För att labben ska bli något att hänga i julgranen måste försökspersonerna (vi är 4 st i varje labb-grupp) sköta vätske- och födointag samt blåstömning enligt schema efter klockan 20:00 dagen innan laborationen, så jag går just för tillfället på en mild och kortvarig variant av fasta med schemalagda toalettbesök...

Så, var var jag? Jo, strax söder om Varberg. Innan jag var tillbaka från laborationsdelmomentet och datorn var igång hade det alltså förflutit ett par minuter. Så, väl med datorn igång greppar jag åter dagens Metro och bläddrar igenom efter artikeln med blogg-flagg...

F*n... Den har smitit, förlorat sin lyster. Halat flagg, eller vad vet jag? Borta var den hursomhelst... *sur*

Nu har jag iofs läst lite om hjärnan och hur den fungerar och lärt mig att ska något fastna överhuvudtaget bör det repeteras ordentligt. En bekant situation är tex telefonnummer - om et okänt nummer ska slås måste de flesta av oss repetera detta nummer ett par gånger för att komma ihåg det från att vi läst det tills att vi ska slå det. När samtalet sedan är över är oxå numret som bortblåst. För att komma ihåg något ordentligt krävs som regel en mer genomtänkt repetition, gärna i kombination med vad som populärt kallas "minnestrick", så som att skapa ramsor, sånger, mentala bilder dvs man kopplar i det här fallet telefonnumret till något mer än bara en radda siffror.

Själv brukar jag ta till mönstret som blir när man slår numret, eller om det finns något (ofta helt vansinnigt men ändå) matematiskt mönster att haka upp numret ifråga på så brukar i alla fall min hjärna bli glad :)

Som sista utväg kanske det finns möjlighet att koppla det hela till Lill-Järvsö-Babs-Svensson-Barbro.

Jisses, ska jag behöva tänka på en kvinna som varit "artest i 3000 år" bara för att kunna förlänga halveringstiden på ett eventuellt blogg-ämne?

Jag tror jag ger upp. Eller går och kissar.

Ajjö.